Varför blev det så här? Del 1

Jo idag käre läsare tänkte jag att jag skulle berätta historien om hur jag blivit den nörd jag är idag. Kanske bryr du dig inte. Kanske är du lite intresserad av hur det kommer sig att någon i min ålder (22 år) lägger så mycket tid, pengar och energi på serietidningar. Serietidningar!? Sådana har du säkert bläddrat igenom någon gång i ditt liv. Kanske var det ett gammalt nummer av Läderlappen (jo Batman kallades så på svenska en gång i tiden), Fantomen, Bamse, Seriemagasinet, Spindelmannen, Buster m.m.. Kanske hade du ett stort Teenage Mutant Ninja Turtles tryck på din matchande mjukisdräkt som liten. I know I had! Hursomhelst har vi alla stött på detta medium någon gång i våra liv. Vi satt säkert med ögonen uppspärrade och hakan hängandes i häpnad över de tecknade rutorna. Sen blev man äldre och "ska vi leka" byttes ut mot "ska vi va'". Serier var extremt barnsliga och allmänt ocoola. Man var ju mogen och snart 12.

Där skiljer jag mig ifrån "vanligt" folk. Jag slutade aldrig tycka det var coolt med Spindelmannen och Läderlappen. Jag sökte istället upp vuxnare serier som fanns i Magnum och Spawn. Uppgraderade mitt intresse. Höll fortfarande mina gamla Marvelhjältar nära hjärtat. Mitt samlande växte till en hobby. Skämdes så klart lite under oktober-marknaden i stan när jag som tonåring stod och letade gamla nummer vid serietidningsståndet. Lite pinsamt var det ju och jag höll mitt nördande i hemlighet. Däremot musikintresset visade jag stolt upp. Hip-hop för varje veckopeng. Wu-Tang Clan samlingen växte. Spindelmannen samlingen växte också men lite saktare nu.

Min pappa jobbade ibland utomlands och köpte där tidningar i varje land han besökte. Det var franska, danska, holländska och tyska. Ederkoppen och die Spinne var Spider-mans namn på danska respektive tyska. Störst var det när pappa kom hem ifrån USA runt 98-99. Fick en Detroit Red Wings hockeytröja och ett Pistons basketlinne ifrån mina favorit lag men fick också en stor bunt serietidningar. Amerikanska orginal! Det var stort. Inga kassa svenska översättningar längre. Hur kul är dubbad film liksom? Inte särskilt. Samma med serietidningar. Jag fick Uncanny X-Men, Amazing Spider-Man, Wolverine, Spider-Girl, X-Man, Generation X och många fler. Nu började jag prenumerera ifrån USA direkt.

Så här kan en seriebutik se ut. Midtown Comics i New York augusti 2008.

Sedan 1999 kom beskedet att vi efter 7:e klass skulle flytta utomlands år 2000 där pappa fått jobb. Så vi flyttade till Detroit, Michigan där jag också började vanlig amerikansk skola. Man kan säga att min tid i USA var minst sagt tuff. Nu tog serietidningsintresset fart igen. Där i det stora landet i väst fanns stora affärer helt hänggivna till detta medium. Det var som att komma till paradiset. Serierna blev nu en tillflyktsort ifrån den jobbiga och stökiga skolgången. Det var skönt att drömma sig bort en stund varje dag. Fann en massa nya hjältar att följa. Deras äventyr blev på sätt och vis mina äventyr. En värld där alla problem, små som livhotande, enkelt kunde lösas under tiden av 32 sidor.

Fortsättning följer...